Konsten att översätta svordomar

Översättning och textning inom den audiovisuella branschen

Under hösten har media uppmärksammat att AI-översättningar blivit allt vanligare och därmed riskerar att stjäla jobb från översättare inom den audiovisuella branschen. Även risken att undertexterna till en film eller tv-serie blir stela och stolpiga har påpekats, liksom att kulturella referenser kan bli helt fel. 

För ett antal år sedan, innan AI fanns i var mans dator, översatte jag manuset till den finska tv-serien M/S Romatic (2019) till svenska. Dialogen var en blandning av talspråk och slang som krävde en del finlir, men svårast var att komma på variationer för en specifik finsk svordom som återkom åtskilliga gånger. Exakt motsvarande ord på svenska gick inte att använda, så jag fick hitta på flera varianter än ”fy fan”, vilket inte var det lättaste.

Så hur går det riktigt till kring textning och översättning av filmer och tv-program? Och varför översätts inte alla utländska program som visas på Yle till både finska och svenska? Till exempel är den brittiska serien Daddy Issues (2024), tyska serien Drömmarnas hus (2022-23) och långköraren Silent Witness (1996-2025) bara översatta till finska på Yle, medan de samtidigt går att se på SVT med svensk text. 

Två som är insatta i AV-branschen är Hasse Hägerfelth, som jobbar med textning på Yle, och Mikko Lyytikäinen som driver översättningsbyrån Movision. Jag tar kontakt med dem för att få svar på mina frågor kring översättning och textning – samt få tips på hur man ska översätta svordomar.

Programtextning kontra översättning

Hasse Hägerfelth berättar att han jobbat som översättare på Yle i snart trettio år. Före det var han turistguide, reseledare och språklärare, vilket gav honom en utmärkt beredskap för översättaryrket. Han översätter alla typer av tv-program från danska, norska, isländska, finska, engelska, tyska, italienska och portugisiska till svenska. Som fastanställd översättarredaktör på Yle är hans uppgift även att granska kvaliteten i översättningar som beställs av frilansöversättare och översättningsbyråer.

Hasse Hägerfelth förklarar att Yle skiljer mellan programtextning, som avser textning på samma språk som programmets tal, och på översättning/textning av program på andra språk. Yle programtextar alla sina egna tv-program med några få undantag, till exempel direktsända sportevenemang. 

Program på utländska språk som visas på Yle Fem, och som därefter visas på Yle Arenan, översätts till svenska. Utöver det beställer Svenska Yle översättningar på svenska till programurvalet som köps in av Yle TV1 och TV2 samt Yle Teema. Många finskspråkiga tv-serier och faktaprogram översätts också till svenska. Tyvärr finns det inte resurser att översätta hela Yles innehåll till svenska.

Jag har märkt att en del utländska tv-serier inte är översatta till svenska på Yle Arenan, bara till finska. När jag loggade in på SVT Play märkte jag att samma serier går att se där, och då förstås textade till svenska. Hur kommer det sig? Kan inte Yle använda SVT:s översättningar?

SVT och Yle är olika bolag som verkar i olika länder. Det som både Yle och SVT köpt in publiceras ibland samtidigt, men ofta vid olika tidpunkter enligt vad som passar helhetsupplägget på respektive bolag. SVT köper största delen av sina översättningar till inköpta program av externa översättningsbyråer. De kan alltså inte bara ge översättningarna vidare åt oss, utan de måste i så fall köpas. Inköpta program publiceras inte heller alltid med samma tidtabell, så SVT:s textfiler finns inte nödvändigtvis när Yle börjar visa programmet i fråga. Däremot publicerar vi ganska många av SVT:s programtextningar, det vill säga svensk textning till SVT:s egna, svenskspråkiga program som Yle visar, förklarar Hasse Hägerfelth. 

En annan faktor är att SVT och andra svenska tv-bolag gör översättningar för svenska tittare i Sverige medan Yle översätter uttryckligen för finländska tittare, därför vill vi också att översättningarna generellt ska anpassas efter vår verklighet och vårt samhälle. Det finns massor av ord som är olika, även finlandssvenska tittare som inte är så bekanta med sverigesvenska ska ju gärna förstå allt rätt och inte behöva fundera på ords betydelser medan de tittar, förtydligar Hägerfelth.

Det kan tyckas vara en småsak, men ibland påverkar det mer än man tror. Det ingår i Yles uppdrag att till exempel en polis eller officer i en utländsk serie ska få den grad på svenska som motsvarar vårt finländska system och inte den sverigesvenska. Det finns en massa vardags-, slang- och samhällsord samt facktermer som kan passa i en svensk översättning för svenskar, men som kan kännas främmande eller kanske inte förstås alls av alla tittare i Finland. Man ska inte behöva vara insatt i svenskt språkbruk och det svenska samhället för att förstå Yles svenska översättningar.

Samproduktioner, långfilmer och svåra svordomar

Vi samproducerar också fiktionsserier med de andra nordiska public service-bolagen, och i viss mån med nederländsk, flamländsk och tysk tv. Större delen av dessa samproduktioner översätts till svenska hos oss. De fem nordiska public service-bolagen idkar sedan många år också gratis utbyte av faktabaserade program som bolagen producerat och visat i sina egna kanaler, genom samarbetsorganet Nordvision. De flesta programmen i det samarbetet visar vi med översättning till både finska och svenska, berättar Hägerfelth som till sist summerar att en faktor som också påverkar är teknisk: Yle och SVT har olika textningsparametrar, vilket gör att alla textfiler som kommer från SVT måste redigeras tekniskt och manuellt innan de kan publiceras på Yle, berättar Hasse Hägerfelth. 

Hur är det då med långfilmer? Jag märkte att polska Agnieszka Hollands prisbelönta film Green Border (2023) endast är textad till finska på Yle Arenan, likaså australiensiska Peter Weirs klassiker Picnic at Hanging Rock (1997). Filmerna har haft biografdistribution, och var då textade till både finska och svenska. Är det olika regler som gäller för tv och biograffilm?

Ibland köper tv-bolag visningsrätter för filmer som har gått upp på bio. På Yle beror det på vilken kanal som visar filmen ifall den visas med svensk översättning. Filmer som visas på Yle Fem översätts som sagt alltid till båda språken. För biovisningar görs tvåspråkiga översättningar, med en rad på finska och en rad på svenska, medan vi på tv bara gör enspråkigt finska eller svenska översättningar. Översätter man bara till ett språk har man större möjligheter att nyansera, medan bioöversättningar måste harmoniera radvis. Samma textfiler kan inte användas rakt av, det är alltså ingen okomplicerad process, förklarar Hasse Hägerfelth.

Det finns ord som är svåra att översätta rakt av, som exempelvis svordomar. Jag märkte exempelvis att den finska serien Aikuiset (Vuxna! 2019-22), som är textad till svenska, ofta hoppar över ett finskt könsord som används frekvent som svordom. Hur rekommenderar du att man gör i dylika fall?

Det normala är att vi använder den typen av stildrag markörmässigt, det vill säga tar med dem i översättningen ibland för att sätta tonen och stilen, men liksom mycket annat är det inte nödvändigt att ta med varje svordom som sägs. Av samma anledning tar vi inte heller med alla som motsvarar våra ”liksom”, ”ju” eller andra utfyllnadsord. Till skillnad från en bok har tittaren också bild och ljud att tillgå, och förstår därför mer än vad som står i texten. Tittaren ska också hinna läsa texten utan att missa vad som händer i bilden och då skalar vi bort sådant som redan framkommit, till exempel att en person svär så det osar.

Fastanställd eller frilansare 

Hur många är ni på Yle som jobbar med översättning och textning?

Yle har för närvarande 17 fastanställda programtextare, av vilka många också direkttextar (alltså textar i realtid som programmet visas), 2 av dem direkttextar till svenska. En del uppdrag görs också av frilansande programtextare och av externa firmor. Tv-nytts inslag på andra språk än svenska översätts inte av oss utan av nyhetsredaktionen, men vår avdelning direkttextar allt svenskt tal i nyhetssändningarna.

Vad gäller översättningar är vi för närvarande 13 fastanställda översättare, av vilka 8 översätter till finska och 5 till svenska. Vi står dock bara för en liten del av den totala översättningsmängden, som till största delen görs av våra frilansöversättare. Antalet frilansöversättare är cirka 90 finskspråkiga och 30 svenskspråkiga, berättar Hägerfelth.

Vilka kunskaper ska en bra översättare ha?

En bra översättare ska vara suverän på sitt modersmål; det språk hen översätter till. Hen ska behärska olika stilnivåer, ha svensk syntax i ryggraden och ha ett känsligt språköra. En bra tv-översättare ska också vara noggrann – allt från faktaresearch, stilval och interpunktion, till att kunna komprimera texten så att den får plats i rutan. En bred allmänbildning är en förutsättning eftersom vi översätter program om allt möjligt och till en bred publik. Vi ser en tilltagande tendens till att kunskaper i andra språk än finska och engelska blir alltmer sällsynta, vilket kan bli ett översättningsproblem framöver.

Från Reppufilm till Movision

En som också jobbat länge med översättning och textning är Mikko Lyytikäinen, vd för Movision. Jag råkar hitta en intressant intervju med honom i Finlandssvenskt filmcentrums nedlagda filmtidning Filmjournalen nr 4/1999. Intervjun är gjort av Saliven Gustavsson, en finlandssvensk översättare som gjorde sig känd för att översätta finska svordomar till en helt egen variant på svenska. Vi återkommer till det.

Mikko Lyytikäinen berättar att det i slutet av 90-talet var helt andra procedurer som gällde för att få en film textad. För en biograffilm skulle dialogen tolkas på max 40 nedslag per rad på Finlands båda officiella språk. Därefter etsades textningen in per filmrulle och ruta för ruta med hjälp av syra på ett filmlaboratorium. Inga slag- eller slarvfel fick förekomma, då inget gick att korrigera efteråt. Senare togs laserteknik i bruk. Ibland måste textningen göras i sista minuten innan filmens biografpremiär. Lasertextningen försvann i och med den snabba digitaliseringen av biograferna.

Lyytikäinen berättar att han i början av 2000-talet sålde sin näringsverksamhet till nuvarande Iyuno Inc. – ett stort internationellt företag som erbjuder tjänster för textning, översättning och dubbning till underhållnings- och mediebranschen. Huvudkontoret ligger i Kalifornien, men Iyuno har kontor i 35 länder. Efter det har han i huvudsak fokuserat på att göra översättningar för produktionsbolag och andra aktörer, främst till engelska. Det handlar mest om manus till filmer och tv-serier samt dokument och kontrakt relaterade till en produktion. 

Textning är inte längre kärnan i mitt arbete, konstaterar Mikko Lyytikäinen, jag skulle kunna prata mycket mer om översättning av manus. Men jag kan göra undertexter på engelska för filmer och tv-serier samt för festivaler, distributionskanaler och olika samarbetspartners. Jag kan även erbjuda undertexter på andra språk; undertexter för hörselskadade; syntolkningar och dialoglistor. Engelska undertexter kan behöva översättas redan under klippningen, och flera gånger, ifall filmen behöver visas för utländska samarbetspartners eller finansiärer. Det här gör jag idag genom mitt aktiebolag Movision Media Solutions Oy, och ofta i samarbete med olika partners. 

Mikko Lyytikäinen är även ett känt ansikte som stillbildsfotograf på filmfestivaler. Filmbranschens Jussigala har han fotograferat två gånger. Därtill är han medlem i flera filmbranschföreningar, aktivast i Cinema Orion (Helsingfors äldsta biograf) som driver Elävän kuvan keskus ELKE ry och Risto Jarva-sällskapet. 

Vad fick dig att börja jobba som översättare och med textning av filmer?

En lycklig slump. Min fru var anställd på Reppufilmi, som drevs av Anssi Mänttäri. En dag slängde hon en VHS-kassett på köksbordet och sa: ”Den här behöver översättas till engelska.” ”Inte kan jag sånt”, svarade jag. ”Du lär dig”, fick jag till svar. Det var ett intressant jobb och alla berörda blev nöjda med resultatet, berättar Mikko Lyytikäinen roat. 

Ungefär en månad senare ringde en scripta från A-studions redaktion, och berättade att deras ordinarie frilansare ville för en gångs skull ha semester i juli – så kunde jag hoppa in som vikarie? Jag sa igen att jag inte kan såna saker, och fick igen till svar: ”Du lär dig.” Det jobbet var också intressant, så ganska snabbt övergick jag till att jobba heltid som översättare inom AV-branschen.

Min pappa var också översättare, men av tekniska texter, berättar Lyytikäinen. Jag hade studerat engelsk filologi som huvudämne, och senare konsthistoria samt flera biämnen vid två fakulteter. Under skoltiden översatte jag serier och annat för skojs skull. 

Vad är viktigt att tänka på när man översätter dialog till ett annat språk?

Översättaren måste behärska branschens praxis för olika distributionsformer, som biograf, tv och streaming. En översättare behöver också ha kännedom om både den egna och den översatta produktionens kultur för att kunna anpassa kulturella referenser för en publik som kanske inte är bekant med dem.

Eftersom dialogen ofta behöver förkortas behöver översättaren vara noggrann så att dialogens innebörd och följsamhet inte förloras. Man ska vara trogen originaldialogen. En översättning behöver även följa dialogens tempo; ha en rytm som passar filmens stil. Kort sagt: den måste vara naturlig, idiomatisk och inte ”ord för ord”-översatt.

År 2020 publicerades nationella kvalitetsrekommendationer för AV-branschen, gällande textning på finska och svenska, informerar Lyytikäinen. Det här gjordes som ett samarbete mellan översättningsfirmor, tv-kanaler, streamingtjänster och Institutet för de inhemska språken. Syftet med rekommendationerna är att skapa enhetliga riktlinjer och rutiner, att standardisera språket samt att vara en kvalitetsstämpel för beställare och publik.

Finns det någon rekommendation för hur man översätter svordomar? En del svordomar är ju omöjliga att översätta rakt av. Jag minns att Saliven Gustavsson, som jobbat för dig, skapade svordomen “du salte satan”. Det blev hans signaturmärke, men fick en del publik att hoppa till. Det är väl inte bra om en svordom sticker ut för mycket?

Svordomar ser värre ut som utskrivna än som uttalade. Det finns ingen standardisering, men det är bra att ha den ursprungliga dialogen i åtanke. Man får använda sitt omdöme då man gör en översättning. Förr ombads vi att undvika att översätta svordomar, speciellt svordomar som var populära bland ungdomar eller som användes i amerikanska serier, men då går man snabbt på tunn is. I filmen Okänd soldat sa soldaterna knappast Oh Boy på engelska när de det osade perkele ur mun på dem.

Lyytikäinen berättar att Movision deltog i förhandlingarna om kollektivavtal för översättningsföretag och undertecknade våren 2023 ett avtal som gäller till den 30.4.2025. Innan april nästa år ska nya förhandlingar inledas för att komma överens om ett nytt avtal.

Sedan avslöjar Lyytikäinen att nästa år blir ett jubileumsår – på våren 2025 är det 40 år sedan företaget Movision registrerades, och själv fyller han ett imponerande antal jämna år.

AI som framtidens AV- översättare?

Till sist vill jag fråga båda översättarveteranerna vad de tror om AI som framtida översättare? Jag börjar med att ställa frågan till Mikko Lyytikäinen.

I intervjun som gjordes med dig på 90-talet var det kabel- och satellitkanalerna som var ett hot mot översättningsbranschen, då de pressade ner priserna för översättningar. Hur ser du på framtiden nu när AI blir allt vanligare som redskap?

AI är ett verktyg; ett instrument. Det beror på hur det används om det blir skadligt eller användbart. Den största risken för översättare är att kunderna börjar tycka att AI-översättningar är tillräckligt bra, snabba och kostnadseffektiva, anser Lyytikäinen. AI kan inte fullt ut hantera kreativitet, humor, komplexa språkliga uttryck, ordlekar, idiom eller kulturella referenser, vilket är en professionell översättares kärnkompetens. Kvalitetskontroll, granskning och redigering blir professionella översättares ansvar, så borde det i alla fall vara. Troligen kommer AI att leda till att översättares roll underskattas och att arvodet blir lägre, trots att deras expertis fortfarande är avgörande som kvalitetsgaranti. I slutändan krävs förvånansvärt lång arbetstid för att bearbeta en AI-översättning till en fungerande text.

Jag ställer motsvarande fråga till Hasse Hägerfelth.

Hur ser du på AI-översättningar? Som ett redskap eller som ett hot?

AI-översättningar kan se alldeles utmärkta ut på ytan, men om man skrapar på dem och kontrollerar dem mot källspråket kan man upptäcka allt från rena gissningar till orimligheter och direkta fel. Att utgå från en AI-översättning och redigera den till en fungerande översättning kan bli frustrerande, anser Hägerfelth.

AI-översättningar är inte heller så bra på dramaturgiska bågar och kontext, i synnerhet inte en kontext som inte finns i texten utan i ljudet eller bilden. AI-översättningar är inte heller bra på att komprimera text, och det finns en starkare tendens till fras-för-fras-översättning än förmedling av själva budskapet. AI kan användas som bollplank, men om den börjar ersätta mänskliga översättningar går det snabbt utför med tittarnas upplevelse av ett program. 

Till sist summerar Hasse Hägerfelth: En viktig fråga är vems översättning en AI-översättning är, och vems ansvaret är för fel som AI begår. AI lånar hejvilt allt som finns på nätet, och efter sitt algoritmiska omdöme. För den som har publiceringsansvar gäller det att sila bort inte bara en del uppenbara robotframfödda kameler utan också förrädiska mygg – och det före deadline!

Jag – en skeptisk ChatGTP-användare

För den här artikeln har jag för första gången – och mycket motvilligt – använt mig av ChatGTP för att översätta Mikko Lyytikäinens intervjusvar från finska till svenska. Jag kan bara konstatera att synpunkterna som uttryckts ovan om AI-översättningar stämmer: översättningen till svenska blev inte alls bra, texten fick redigeras om rejält. En del meningar hoppades till och med över, medan andra meningar byggdes om så att de fick en helt annorlunda innebörd. Nyanser i texten förbisågs helt. Tidigare har jag bara använt Google Translate för att kontrollera enstaka ord, uttryck och stavningar, och insett att det redskapet inte går att lita på till hundra procent. Så summa summarum: AI-översättningar fungerade inte! Det mänskliga språkörat och ögat behövs för att få flyt i texten. Länge leve AV-översättarna!