F-WEIRD – Vad innebär udda?

Under F-Weird pitchades totalt 18 projekt där bara fantasin satte gränser. Vi pratade med några av de internationella filmskaparna som deltog för att höra om deras projekt och hur de tolkar detta ”udda” koncept.

Mari, Sweetie av Vivian Säde (Estland)  

Format: Kortfilm
Genre: Magisk realism-drama

Vad handlar filmen om?
– Berättelsen handlar om Mari. Varje gång hon känner sig ensam dyker det magiskt upp vatten runt omkring henne. Genom att dyka ner i sitt undermedvetna möter hon sitt yngre jag och måste göra fred med sitt förflutna för att kunna gå vidare.

Vad inspirerade dig till att skriva den här storyn? 
– Det är en väldigt personlig berättelse för mig. Det är som ett kalejdoskop av mina egna minnen från tonåren och att bli mobbad. Det speglar också min resa med att skriva manuset – under skrivandeprocessen kom det fram att jag är neurodivergent. Storyn är inspirerad av min generation av postsovjetiska kvinnor, som vuxit upp i en ny sorts samhälle där vi har västerländska influenser om att ta hand om vår mentala hälsa, men samtidigt äldre generationer som lär oss att gömma allt. ”Mari Sweetie” är ett visuellt sätt att få upp allt trauma till ytan i form av vatten.

Hur hittade du pitchen?
– Jag blev tillfrågad att delta i en panel på FFA om min webbserie Kalamaja Blues. Men tidpunkten fungerade inte, så det blev inget. Men Bella (FFA produktions- och transmediakoordinator Bella Meer) hörde av sig igen om ett nytt initiativ, F-Weird, eftersom jag är en ung filmskapare. Så jag ansökte och blev utvald!

Jag ville komma till Finland för att presentera Mari Sweetie för en nordeuropeisk publik. Jag har alltid haft en liknande humor och känt samhörighet med finländarana så det här kändes som en bra inkörsport till Norden för att låta folk veta om den här lilla kortfilmen vi gör i Estland.

Vad tycker du om konceptet ”Finnish Weird”?
– Åh, jag älskar det! Jag tycker att vi alla borde vara mer ”weird”! För vad är ”weird” om inte att leva autentiskt som sitt eget jag och uttrycka sin individualitet? Finländarna har en underbar glimt i ögat – allt är väldigt mörkt och rått men samtidigt väldigt humoristiskt. Pitchen var som en Pandoras ask för all den ”weirdness” som finns under ytan hos oss alla. Jag är verkligen glad att det lyftes upp här! 

Mari Sweetie vann huvudpriset som bestod av utrustning sponsrad av Angel Films, editeringsfaciliteter sponsrade av Post Control Helsinki, samt ett pris på 2000 € sponsrat av den nygrundade Riimu Creative Agency.

Miss Cotton Candy av Christian Flores (Mexiko)

Format: kortfilm
Genre: sci-fi, fantasy, drama

Berätta om dig själv och ditt filmprojekt
– Jag arbetar som programmerare på Cineteca Nacional, Filmoteca UNAM med sällsynta finska och nordiska filmer. Dessutom är jag själv filmskapare. Jag pitchade en fiktiv film, Miss Cotton Candy – en hybridfilm som övergår från science fiction till fantasy och tragedi med undertoner av mörk humor. Den är inspirerad av en personlig episod i mitt liv. 

Filmen handlar om Lila, som identifierar sig som en enhörning. Hon vill ha en enhörningsbebis, så hon går in på darkweb för att få tag på genetiskt modifierad sperma. Hon blir gravid med Miss Cotton Candy, en missbildad enhörning. Lily uppfostrar enhörningsbarnet med sin partner Lumi. Men båda dör, och enhörningen blir föräldralös. Det är berättelsen om en ensam obetydlig varelse. Som inspiration fungerar en enhörningshanddocka.

Vad tycker du om konceptet F-Weird?
– Det är underbart! Jag tror att det verkligen behövs. Min vän Anna Eriksson, som gör väldigt udda filmer, har alltid sagt till mig att världen behöver konstiga filmer eftersom de är unika och behandlar sådant som vanliga berättelser inte kan förmedla på ett lika kraftfullt sätt.

Vad betyder begreppet ”weird” för dig?
– Jag såg faktiskt inte mitt projekt som särskilt ”weird”, detta är ett av mina mest normala manus. För mig är ”weird” bara något som inte är det vardagligt normala.

Finns det en finsk underlighet?
– Åh ja, verkligen! Det finns en fullständig nivå av weirdness i Finland. Det är väldigt charmigt. Det kommer från ett naivt perspektiv – absurt, ologiskt och roligt. Det är väldigt surrealistiskt. 

Rest in Peace (Sista vilan) av Therese Söderberg (Sverige)

Format: TV serie 8 x 22 min
Genre: Komedi med lite twist av drama

Berätta om dig själv och ditt filmprojekt
– Jag är egentligen dramatiker och regissör, men under pandemin började jag rikta in mig mot TV. Då började jag skriva tillsammans med Gunnar Eriksson på den här idén om en begravningsbyrå, om förbjudna saker man inte får göra på en begravning. 

I Den sista vilan kämpar två omaka systrar för att rädda familjens begravningsbyrå från konkurs, i den lilla staden Trångsta i norra Sverige. Systrarna tvingas lägga sina olikheter åt sidan för att hitta nya sätt att få kunder, när en mycket elegantare begravningsbyrå öppnar precis bredvid deras. De kommer på lösningen – att göra Trångsta till ett Las Vegas för begravningar! Med motton som: ”Varje begravning börjar med fest!” arrangerar syskonen alltmer spektakulära begravningar – samtidigt som de försöker hantera sina egna livskriser.

Hur hörde du om F-Weird pitchen?
– Jag såg det på Linkedin. Och jag tyckte det lät så himla spännande! Jag tror att vårt projekt är lite för weird för svenska, lite mer “safea” producenter. Finland har alltid känts som att här kan det hända mycket mer spännande saker, både inom teater, film och tv. 

Vad tycker du om hela konceptet F-Weird?
– Jag älskar det så mycket! Jag önskar att jag kunde ta hem det, eller jag ska ta hem en del av det här och sprida det i Stockholm och Sverige också!

Vad betyder weird för dig?
– Weird är nåt som sticker ut på ett positivt sätt! Det är lite “edge” och det är lite av ett återvunnet ord, som kanske haft en dålig klang förut, men begreppet weird är något att vara stolt över! Något som är skruvat men fortfarande har en genuin kvalitet, något eget.