Filmbranschens osäkra framtid – nyutexaminerade filmarbetares syn på läget

Orosmoln har sänkt sig över mediebranschen de senaste åren. Först covidpandemin och nu de riksomfattande budgetnedskärningarna. För nyutbildade mediearbetare är det ofta en utmaning i sig att hitta jobb efter studierna, utan ovannämnda faktorer. Filmvision Finland har intervjuat tre filmarbetare som utexaminerats 2020-2021 om deras arbetsmängd de senaste åren och hur de ser på framtiden. Samtidigt svarar även Arcadas tidigare utbildningsansvarige Fred Nordström för sysselsättningsstatistiken bland Arcadas alumner och erbjuder sitt perspektiv på läget.

Presentation av de intervjuade

UTEXAMINERADE FILMSTUDERANDE

TIDIGARE UTBILDNINGSANSVARIG

Tuffa år i backspegeln

1. Hur har de senaste årens arbetsklimat sett ut inom mediebranschen?
Fred Nordström: De senaste åren har varit ett enda tumult. Först genomlevde vi pandemin som gick hårt åt kultursektorn. Vi trodde att mediebranschen skulle drivas ur covid-svackan med hjälp av de kommersiella kanalernas behov av att göra lokala varianter på internationella format, men plötsligt blev det stopp. Stoppet berodde till stor del på en försämring av samhällsekonomin där reklammarknaden skiftade och kommersiella aktörer drog in produktionsbeslut. Utöver det valdes i Finland en kulturfientlig regering som tog fram saxen och ifrågasatte kultursektorns betydelse. Så nej, det har inte varit ett särskilt upplyftande arbetsklimat de senaste åren. 

Trots detta finns det förstås undantag; företag som arbetar med kunder som inte berörts av marknadens problem. De mediearbetare som jobbar för sådana företag har klarat sig bättre och haft arbete.

Studielivets förväntningar möter verkligheten

2. Hur trodde du att arbetslivet skulle se ut medan du studerade?

Jasmine Laine: Jag trodde att jobbet skulle vara svårare att komma in i och att det skulle vara mer glamoröst än det är.

Miranda Kranck: Under studierna såg jag inte tillräckligt realistiskt på arbetslivet och föreställde mig en värld där varje produktion skulle vara större och viktigare än den förra, och att jag skulle ha kalendern full med filminspelningar.

3. Vilka jobb inom media har du haft efter studierna, och hur fick du dem?

Jasmine Laine: Jag har jobbat som produktionsassistent, produktionskoordinator och produktionsledare på film- och tv-produktioner. Jag har även jobbat med reklam och musikvideor. Jag har fått de flesta av jobben från kontakter, det vill säga att jag blir erbjuden jobb av bekanta och gamla arbetsgivare. Jag har också fått jobb genom att svara på jobbannonser.

Miranda Kranck: Jag har jobbat som undertextare, scripta och 2AD. Däremellan har jag arbetat som inhoppande scripta. Jag har fått de flesta av jobben direkt genom kontakter eller rekommendationer.

4. Vilka typer av jobb är vanligast att de utexaminerade får efter examen?  

Fred Nordström: I allmänhet får utexaminerade från Arcada jobb på olika typer av mediebolag, på YLE och på bolag inom andra sektorer. Egenföretagandet är stort bland dem som utexamineras. Det svåraste är nog om man utexamineras från utbildningen med skygglappar för ögonen och stint stirrar mot en karriär endast inoom långfilms- eller serieproduktion. Det blir en lång och stenig väg. Samtidigt känner vi till en del som klarat den resan – bravo till dem! 

5. Vad har varit de största utmaningarna eller framgångarna när du sökt jobb?

Jasmine Laine: Det finns många kunniga filmarbetare och så lite jobb i jämförelse. Jag har fått flera “nej” när jag sökt jobb. Samtidigt har min tvåspråkighet hjälpt mig få jobb på flera produktioner där både svenska och finska varit ett måste.

“Det finns många kunniga filmarbetare
och så lite jobb i jämförelse.”

Miranda Kranck: Den största utmaningen har kanske varit att få kontakt med produktionsbolagen. Oftast får jag inget svar, vilket gör det tungt att fortsätta skicka ansökningar. Jag vet inte ifall mejlet faktiskt nått rätt person, och jag har ingen aning vad jag borde eller kan göra bättre i nästa ansökan.

Theo af Enehielm: En utmaning som frilansare inom film och tv är att man måste bolla så många olika projekt samtidigt. Allt för ofta korsar flera projekt varandra, vilket är stressigt. Produktionsprocesserna är också väldigt långa och de kräver mycket obetalt arbete, vilket bidrar till en ekonomisk osäkerhet.

“Den största utmaningen har kanske varit att få kontakt med produktionsbolagen. Oftast får jag inget svar, vilket gör det tungt att fortsätta skicka ansökningar.”

6. Hur ser arbetsmarknaden ut för de nyutexaminerade idag? 

Fred Nordström: Än så länge får vi bra feedback på undersökningar om hur utexaminerade från Arcada placerar sig på arbetsmarknaden. Arcadas alumner har också en självklar fördel då de uppfyller mediefältets aktuella behov som språkkunniga och kulturkänsliga proffs.

Den senaste statistiken över hur de som utexaminerades 2022 från Arcada placerade sig på arbetsmarknaden ett år efter sina kulturstudier ger en mycket tillfredsställande sysselsättningsgrad på 93% (inkuderar utbildningarna Film och media samt Kulturproducentskap). Det här är en tydlig förbättring efter pandemiåren, när deras sysselsättning några år låg kring 60-70%. Arcada-alumnernas sysselsättningsgrad är enligt undersökningarna betydligt högre än kultursektorns landsomfattande siffror som ligger på 69%.

“Arcada-alumnernas sysselsättningsgrad är enligt undersökningarna betydligt högre än kultursektorns landsomfattande siffror som ligger på 69%”

7. Vilka kontakter från studietiden har du haft nytta av och hur tycker du att filmstudierna förberedde dig för arbetslivet?

Jasmine Laine: Jag fick mitt första jobb som produktionsassistent av min klasskompis på Arcada och därifrån startade min karriär inom filmbranschen, så nätverket från Arcada har definitivt hjälpt mig. Jag skulle troligen inte vara produktionsledare nu om jag inte träffat henne. Jag tycker Arcada var ett väldigt bra yrkeshögskola för att få nätverk, och se vem man kan och inte kan jobba med. Jag tycker ändå att en skola aldrig riktigt kan förbereda en för arbetslivet. Allt jag lärt mig inom film och tv är från min arbetserfarenhet efter studierna.

Miranda Kranck: Kontakterna jag fick under min praktik har varit till stor hjälp. Jag tror att det beror på att jag fick praktikantroller där jag fick möjligheten till ett större ansvar.

Yrheskögskolans lärare är bra på att hjälpa studenterna hitta praktik vid behov, men jag upplever att ribban är för låg för vilka uppgifter studenten kan ha inom en produktion. Med större ansvarsuppgifter under praktiken kan man skapa fler kontakter.

8. Vilka färdigheter brukar arbetsgivare efterfråga hos studenterna?

Fred Nordström: Man skulle tro att arbetsgivare prioriterar tekniskt kunnande och hantverk, men i stället poängterar de allt oftare frågor kring studerandes kompetens, kommunikationsförmåga och förmåga att arbeta i komplexa arbetsgrupper. Studenter borde använda mer tid till att observera och samtala med folk runt sig samt bearbeta eventuella sociala fobier. Det är ingen bra utgångspunkt att söka sig till en medieutbildning om man hoppas på att få sitta i ett mörkt rum och pyssla ostört för sig själv.

9. Upplever du att det finns tillräckligt med arbete inom din inriktning?

Theo af Enehielm: Trots att det är brist på jobb i branschen just nu så har jag personligen inte känt av krisen ännu. Jag arbetar brett inom kulturfältet och har haft tur med arbeten. 

Jasmine Laine: Jag har inte jobbat en dag med ljudarbete efter min examen, men från min position som produktionsledare har jag märkt att det definitivt finns en brist på tvåspråkiga ljudtekniker. Jag känner en viss oro för framtida jobb. Som frilansare är inget garanterat och trots att jag har gott om jobb för tillfället kan jag aldrig känna mig säker.

10. Vart kan nya mediearbetare vända sig för att få stöd i sin jobbsökning?

Fred Nordström: Just nu försöker vi stöda våra egna studenter genom att hitta meningsfulla praktikplatser. Vårt mål är även att arrangera meningsfullt kontinuerligt lärande i form av fortbildning, och någon form av organiserade nätverkstillfällen för att främja utbyte av arbetsmöjligheter. Här vill jag lyfta fram att Finlandssvenskt filmcentrums återkommande nätverksträffar är mycket viktigare för mediestuderande och alumner än de tror.

11. Vad är ditt råd till studerande som vill öka chanserna att få jobb efter examen? 

Jasmine Laine: Var öppen! Du kommer inte att få ditt drömjobb direkt efter examen så var öppen att jobba med annat under tiden, för du vet aldrig vem du träffar på jobbet. Drömmer du om att jobba som ljudtekniker men någon söker en runner till en film? Sök! Jag träffade en ljudtekniker som jobbade som runner på en filminspelning, och nu har han jobbat som ljudtekniker för mig flera gånger sedan dess. Du nätverkar bäst på filminspelningar, oavsett vad din roll är.

Miranda Kranck: Praktiken är viktig! Nöj dig inte med en enkel praktikplats, utan tänk på de coolaste crew-positionerna, eller det du är intresserad av, och försök få en praktikplats inom den avdelningen. Försök ta reda på vilka saker du skulle vara intresserad av. Gör din praktik hos olika personer och bolag. Högskolekurserna går på nytt nästa år, så tacka alltid ja ifall du får en praktik-/arbetsplats!

Theo af Enehielm: Ta del av så många produktioner som möjligt och ta vara på alla möjligheter att vara kreativ. Studietiden är den bästa tiden att experimentera och pröva sig fram. Försök hitta en kontext med andra likasinnade skapare, och lås dig inte till en för liten krets. Var nyfiken och våga ta risker.

“Du nätverkar bäst på filminspelningar,
oavsett vad din roll är.”

12. Fria kommentarer

Jasmine Laine: Man får alltid höra av sig till mig för att be om råd eller bara för att prata.

Miranda Kranck: Jag vill också kommentera att det mest “effektiva” arbetsforumet i branschen i Finland verkar vara Facebook…. Behövs mer sägas?

Fred Nordström: Den största lärdomen av att träffa alumner och yrkesverksamma finlandssvenska medieproffs är att Arcada som utbildare fortfarande kan vara relevant för branschen, även för dem som redan utexaminerats från yrkeshögskolan. Alumnnätverk och kontakter är viktiga för alla och det är något högskolan kan hjälpa med att tillgodose.

Arbetshälsoinstitutets senaste rapport 

Enligt Arbetshälsoinstitutets rapport den 10 december 2024 lider 2 av 3 arbetstagare inom film- och tv-branschen av psykiska symtom. Antalet är tre gånger större jämfört med den övriga finländska befolkningen i arbetsför ålder. Det här beror på faktorer som korta anställningsförhållanden, långa arbetsdagar och arbete under oregelbundna tider på dygnet. Ett knapert utbud av jobbmöjligheter hjälper inte läget.

Om du är en mediearbetare som vill utöka ditt nätverk så kan du vända dig till Finlandssvenskt filmcentrum som med jämna mellanrum ordnar branschseminarier, fortbildning och nätverksmöten. De annonserar med jämna mellanrum nätverksträffarna “Filmfolk kom hit!” på sin Facebook-sida). Arcadas alumner och studenter kan även vända sig till Yrkeshögskolan Arcada för vägledning.