Skärmdump från yle arenan.

Vem får credit på YLE Arenan?

För en tid sedan diskuterades i Facebook-gruppen Film-, tv- och medieaktörer i Svenskfinland vem som avgör hur presentationstexten ska skrivas för produktioner som visas på Yle Arenan. Någon skrev att det är Yle Arenans ansvariga som beslutar om textinnehållet, någon annan att det är produktionsbolagen. 

Jag blir nyfiken på hur det riktigt förhåller sig, men vill först göra en studie över hur presentationstexter formulerats på Yle Arenan, i första hand i finlandssvenska produktioner, och vem eller vilka som getts credit i texterna. 

Jag väljer ut runt tjugo produktioner på Yle Arenan som jag sett, läst eller hört talas om. Det är både långa och korta fiktioner samt dokumentärer och realityserier.

Credit-variationer

Bland fiktiva tv-serier för barn och unga omnämns produktionsbolaget för följande: Vesta-Linnéa, Virala genier, Badrumsliv, Vakuum och Seriöst!?, medan det för Spegelvägen inte alls omnämns vem som producerat serien. Senare när man läser eftertexterna förstår man att det är en inhouse-produktion, alltså en produktion gjord av Svenska Yle.

Även i en del dokumentära produktioner som realityserierna Längtan till landet, I väntan på dig – Det första året, Med rätt att dö och dokumentärfilmen Tidsresenären omnämns bara produktionsbolaget, medan Donner – Privat även nämner regissören.

Bland tv-serier för vuxna nämner finska Vuxna! att serien belönats med tre Venla-statyetter, medan Sådan mamma, sådan dotter omnämner regi och skådespelare samt produktionsbolaget inom parentes – men inte manus. Finlandssvenska Den svavelgula himlen informerar, förutom vilka två bolag som producerat, vilken roman som serien baserar sig på och vem som står för regin.

Tar man en titt på de inhemska långfilmerna som visas på Yle Arenan varierar credit även här. Tove nämner produktionsbolaget, medan Kupé nr 6 nämner de två huvudrollsinnehavarna och att filmen är en samproduktion mellan Finland-Tyskland-Ryssland-Estland (en kombination som skulle vara omöjlig i dagens läge). Guled & Nasra nämner tre skådespelare och regissören, men inget bolag. Flest namn som ges credit står Vanesak för: hela tio skådespelare och sju regissörer omnämns, men inget produktionsbolag.

Med andra ord verkar det inte finnas någon enhetlig kutym för hur olika produktioners programtext formuleras på Yle Arenan, och vilka som ges credit i texten.

Branschens tre ben

Inom branschen brukar man säga att en film står på tre ben som hålls uppe av: manus – regi – produktion. Det är dessa tre aktörer som skapar stommen för en produktion som därefter ett filmteam är med och bygger. Det är även dessa tre som är en films upphovspersoner, både materiellt och immateriellt, vilket regleras i avtalen mellan parterna. Det logiska skulle därför vara att dessa tre ges credit i Yle Arenans presentationstexter. Numera görs även mycket skrivarbete bakom en dokumentärfilm, så allt fler dokumentärer ger credit för manus och regi. 

Som tittare kan man bli nyfiken på att se en viss film, dokumentär eller tv-serie ifall dess filmskapare nämns. Har man sett ett program man tyckt om av en specifik filmskapare, regissör eller manusförfattare, vill man gärna se fler.

Det finns även bolag som gått från att tidigare bara nämna produktionsbolaget till att numera även nämna upphovspersonerna. I tv-serierna Jag kommer omnämns bara produktionsbolaget, medan samma bolags tv-serie Drakar omnämner även manus och regi.

Förebilder

Jag hittar på Yle Arenan en inhemsk tv-produktion som ger alla credit, nämligen tv-serien Helsingforssyndromet. I presentationstexten omnämns både huvudrollsinnehavarna, manus, regi och produktionsbolag. Till denna credit-grupp kan även räknas audiodrama och Yle Arenans flesta poddar, som jämlikt nämner alla som medverkat. (Här nämns ibland även dramaturger och ljuddesigner.) Så vem som ges credit verkar inte handla om utrymmesbrist på Yle Arenan, utan om valet som görs. Men vem är det som bestämmer? 

Genom en branschkontakt får jag informationen att presentationstexter alltid skrivs av en producent som arbetat på produktionen. Texterna skrivs enligt Yles marknadsföringsbilaga för videoinnehåll, som 2021 getts ut i en ny version. I bilagan specificeras att presentationstexten ska innehålla regissörens, manusförfattarens och produktionsbolagets namn. Gällande credits så levererar produktionsbolagen åt Yle även dokument med information om alla roller och namn (enligt eftertexterna).

Det här kan förklara varför presentationstexter kan se så olika ut, nyare program från 2021 har fått andra direktiv som ger fler credit. Men efter en snabb titta på olika produktioner på Yle Arenan så visar det sig att presentationstexterna ändå varierar märkbart oberoende av om de är skrivna före eller efter 2021.

Yle Arenans chef svarar

Jag kontaktar Gitte Laurell, som är chef för Yle Arenan & Arkivet, för att försöka bena ut vilka direktiv som gäller i dag. Laurell förklarar att hennes arbetsuppgift som chef för Yle Arenan är att ansvara för det svenska användargränssnittet på Yle Arenan, det vill säga att Arenan är en så lockande helhet som möjligt för en svensk- och tvåspråkig tittare och lyssnare. 

Gitte Laurell poängterar att programmens innehållsbeskrivningar är en mycket viktig del av innehållet. Texten plus bilden och namnet är de viktigaste elementen under de få sekunder det tar för en tittare eller lyssnare att välja ett innehåll eller inte. Det är viktigt att texterna är målgruppsanpassade, korta och lockande, lite som en ingress i en artikel.

Gitte Laurell. Foto: Foto: Yle/Laura Mainiemi.

Varför är det så olika från text till text vem som ges credit?

– Utan att veta exakt vilka texter du här refererar till kan jag svara allmänt. Innehåll att lyssna på, ljuddrama eller en podd till exempel, har mera information i själva innehållsbeskrivningen medan videoinnehåll har information om upphovsmakare i sluttexterna. Sedan kan det förekomma olika credits beroende på när ett innehåll gjorts, eftersom beskrivningstexterna och hela Arenan utvecklas. Vi behöver inte gå många år bakåt i tiden för att minnas att beskrivningstextens viktigaste uppgift fanns på tidningarnas tv- och radiosidor.

Finns det direktiv för hur texterna ska formuleras?

– Vi har tips och riktlinjer för beskrivningstexterna. Viss information är obligatorisk, men det viktigaste i texterna är att de fungerar som “inkastare” eller som en trailer i textform för ett innehåll. Beskrivningstexterna på ljudinnehåll innehåller mera information än de på videosidan eftersom video av tradition har information om upphovsmakare i sluttexterna. 

Vems är ansvaret för hur texterna formuleras?

– Det är alltid utgivaren, alltså Yle, som ansvarar för det vi visar för publik. Ansvarig producent på Yle ansvarar för att tillsammans med ett produktionsbolag, eller sin redaktör, går igenom texterna. 

Vad tycker du att är viktigt att nämna i en produktions presentationstext?

– Presentationstextens eller innehållsbeskrivningens viktigaste uppgift är att locka tittaren eller lyssnaren på Arenan att vilja titta eller lyssna. Texten ska vara kort, målgruppsanpassad och svara på frågan vad tittaren eller lyssnaren kan vänta sig då hen trycker på play-knappen.

Summering

En presentationstext ska med andra ord locka tittare med kort information om programmets innehåll. Du och jag ska vilja se just det här programmet. Men även omnämnande av programmets upphovspersoner kan locka till sig en större publik. Om inte annat så uppskattar alla upphovspersoner som kämpat hårt med att skapa en film, tv-serie eller dokumentär att få credit för sitt arbete.

Produktioner som nämns i texten

Aikuiset / Vuxna (tv-serie, fiktion)
Manus: Anna Brotkin
Regi: Anna Dahlman
Produktion: Yellow Film & TV, 2019-2022.

Badrumsliv (tv-serie, fiktion)
Manus & Regi: Kaya Pakaslahti
Produktion: Moilo, 2019.

Den svavelgula himlen (tv-serie, fiktion)
Manus: Erik Norberg, Claes Olsson
Story by: Kjell Westö
Regi: Claes Olsson
Produktion: Solar Films & Nordic Film Pool, 2021

Donner – Privat (dokumentär)
Regi: John Webster
Produktion: Bufo, 2021.

Drakar (tv-serie, fiktion)
Manus: Tom Saxman
Regi: Titus Poutanen
Produktion: Citizen Jane Productions, 2022.

Finlands historia – så som du aldrig sett den förr (humorserie)
Manus & regi: Herman Karlsson
Produktion: Poolboy Productions, 2020.

Guled & Nasra (långfilm)
Manus & regi: Khadar Ahmed
Produktion: Bufo, Pyramide Productions & Twenty Twenty Vision Filmproduktion, 2021.

Helsingforssyndromet (orig. Helsinki-syndrooma, tv-serie)
Manus: Tuomas Hakola, Olli Koivula, Mikko Oikkonen, Olli Suitala
Regi: Marko Mäkilaakso, Juuso Syrjä, Lenka Hellstedt
Produktion: Fisher King Oy, 2022.

Kupé nr 6 (orig. Hytti nro 6, långfilm)
Manus: Andris Feldmanis & Livia Ulman
Regi: Juho Kuosmanen
Produktion: Elokuvayhtiö Aamu, Totem Films, Achtung Panda, Amrion Productions & CTB Film Company, 2021.

I väntan på dig – Det första året (tv-serie, reality)
En serie av: Michaela Rosenback & Daniela Ollus
Produktion: Parad Media, 2021-2022.

Sådan mamma, sådan dotter (orig. Kullannuput, tv-serie, fiktion)
Manus: Sarri Schonert
Regi: Viivi Huuska
Produktion: Moskito Television, 2021-22.

Jag kommer (tv-serie, fiktion)
Manus: Helmi Tolonen
Regi: Elin Grönblom
Produktion: Citizen Jane Productions, 2020.

Längtan till landet (tv-serie, reality)
Manus & regi: Michaela Rosenback & Daniela Ollus
Produktion: Parad Media, 2022.

Med rätt att dö (tv-serie, dokumentär)
Regi: Jan-Olog Svarvar & Maria Holmberg
Produktion: Olof Film, 2020.

Vakuum (tv-serie, fiktion)
Manus: Nina Nordström & Daniela Ollus
Regi: Teresia Fant & Daniela Ollus
Produktion: Söder films, 2019-2021.

Vesta-Linnéa (tv-serie, fiktion)
Manus: Annina Enckell
Regi: Anna Blom
Produktion: Långfilm Productions, 2021.

Seriöst!? (tv-serie, fiktion)
Manus: Isa Skeppar
Regi: Marina Helenelund
Produktion: Svenska Yle, 2020-2021.

Tidsresenären (dokumentärfilm)
Manus & regi: Anna-Karin Grönroos
Produktion: Parad Media, 2021.

Tove (långfilm)
Manus: Eeva Putro
Regi: Zaida Bergroth
Produktion: Helsinki-filmi, 2020.

Vanesak (orig. Tottumiskysymy, långfilm)
Manus & regi: Reetta Aalto, Alli Haapasalo, Anna Paavilainen, Kirsikka Saari,Miia Tervo, Elli Toivoniemi, Jenni Toivoniemi
Produktion: Tuffi Films, 2019.

Andra intressanta artiklar

Bild på Eva-Maria Koskinen.

Ett oändligt hav av möjligheter

Eva-Maria Koskinen hör till den yngre generationen av finlandssvenska manusförfattare, och har just nu många järn i elden.

Nanook of the North (Robert J. Flaherty, 1922), bild: Wikimedia commons

Filmskaparen och journalisten – att ge plats eller representera?

”Som journalist är jag objektiv (så långt det går), håller mig till fakta, låter andras röster höras. Det är mer rättframt. Som filmskapare är min synvinkel i fokus. Det är också det här som drog mig mot dokumentärfilm – att få använda kreativitet, att utgå från en vision; skapa helt enkelt.”

Bilder från filmvision Finland nummer 7

Bästa läsare!

I nummer 7 bjuder redaktionen bland annat på intressanta intervjuer med kultur- och filmpersoner

Språket – en skådespelares arbetsredskap

”Ge mig en roll på finlandssvensk finska, tack! Eller så skriver jag en själv!”. Johan Fagerudd skriver om sin inställning till att skådespela på olika språk.