Teresa Ekman, söder films logo.

Med hissen upp till Söder Films parkett

Produktionsbolaget Söder Films har flyttat till ett nytt kontor i centrala Helsingfors. För att komma dit kliver jag in i stadens äldsta och troligen vackraste hiss, som är nyrenoverad. Det känns som ett privilegium att få åka i den, och lite som att få en tur upp i himlen då Söder Films nya kontor ligger högst uppe i husets vindsplan.

Producent Teresa Ekman, som jag bestämt träff med för att diskutera filmproduktion, bjuder på mandariner då förkylningar florerar när vi ses. Teresa Ekman har jobbat som producent sedan 2011. Hos Parad Media basar hon för dotterbolaget Söder Films som fokuserar på att producera tv-serier och fiktionsfilm. I bagaget har hon studier i manus och regi från Arcadas filmutbildning.

Vad fick dig att välja filmbranschen?

– När jag var 18-19 år ville jag bli skådespelare och sökte till Teaterhögskolan, men kom inte in. Så jag började fundera på vad jag kunde göra i stället. Jag hade gått i gymnasiet Lärkan som hade en medieinriktning. Där gick jag alla kurser man kunde i film och fick även göra kortfilmer. Det är därifrån jag fick gnistan att jobba med film. Jag sökte sen till Arcadas filmutbildning och kom in. Jag började jobba redan under studietiden för att testa hur det känns att jobba i branschen. Jag har jobbat med media och film i olika former hela mitt yrkesliv.

Porträttbild på Teresa Ekman.
Teresa Ekman. Foto: privat.

Arbetsgemenskapen en styrka

Teresa Ekman berättar att hon upplevt att jobbet känns kul och bra; att hon fått jobba med jättetrevliga människor; att hon inte haft en enda arbetsgemenskap där hon inte skulle trivts. Det tycker hon är en styrka. Hon säger att det på svenskspråkiga sidan finns superduktiga filmskapare som hon haft nöjet att jobba med.

Jag kommenterar att som manusförfattare har jag upplevt det motsatta; att det är svårt att hitta en producent och bra samarbeten, och att det är långa utdragna processer där mycket kan hända.

Vi konstaterar att olika generationer jobbat med olika tekniker och att teknikutvecklingen varit snabb, vilket kan vara en orsak till att projekt varit svåra att utveckla och jobba med. Även det att man tillhör olika generationer kan bidra till att det är svårt att hitta varandra och att få kontakt, (något som Filmvision Finland vill råda bot på). Men numera finns det flera producenter och bolag i Finland som vill göra film och tv på svenska jämfört med för 10 år sedan, så möjligheterna har blivit fler.

Teresa Ekman berättar att hon i början av sin karriär jobbade som assistent inom finska produktioner, men mest har hon jobbat på svenska produktioner.

Att filmatisera epok och litterära verk

Vi kommer in på en diskussion om att filmatisera litterära verk. Att adaptera en roman till film kostar extra då bolaget även måste köpa option på boken samt upphovsrätten om manuset blir en film. Enligt Teresa är det ändå inget hinder att presentera en projektidé baserat på en bok.

– Finns det redan färdigt ett jättefint verk med en fin berättelse, speciellt om det är en bok som gått bra och som har en publik; en målgrupp, så är vi öppna för en projektpresentation. Serien Hallonbacken, som vi senast filmat, bygger på en bok av Eva Frantz.

Hallonbacken är en barn- och ungdomsroman som vann Runeberg Junior-priset 2019. Boken har adapterats till en skräckdramaserie på tre avsnitt à 30 minuter. Över 650 barn provspelade för barnrollerna i serien. Hallonbacken utspelar sig i ett sanatorium för tuberkulossjuka på 1920-talet. Tv-serien får premiär i slutet av 2023.

Hur är det att filma en berättelse som utspelar sig i en annan epok?

– Man måste vara förberedd på att det kostar mera och är lite långsammare. Det är inte helt lätt då man behöver tänka på gatubilden, rekvisita, kläder med mera, allting måste stämma. I Hallonbackens fall var alla så förtjusta i att det var 1920-tal, men vi har inte gjort dialogen ”by the book”. Det är ju inte en historisk dokumentär utan en dramaserie för barn, så man behöver ha en balansgång. Men ingen säger roskis eller purkka. (Red. anm. Helsingforslang för sopkorg och tuggummi.)

Salma Sarkola som Stina i Hallonbacken. Foto: Robert Nordström
Salma Sarkola som Stina i Hallonbacken. Foto: Robert Nordström.

Producentens roll 

Hur är du som producent? Vad tycker du är viktigast att tänka på som producent?

– Man måste vara bra med människor, kunna samarbeta, vara lyhörd. Men också vara bestämd, så att saker inte blir för stora och för dyra, man måste hålla vissa gränser. Samarbetsförmågan är viktig. 

– Det roligaste i jobbet är att kunna vara en kreativ producent. Jag söker projekt som jag tycker är intressanta, eller så läser jag en bok och börjar fundera på vem som kunde vara bra på att utveckla den till ett filmprojekt. Sen funderar jag på om det kan vara en film eller en serie. Jag håller koll på utbudet och på vad som saknas produktionsmässigt i Finland. Sen har det också att göra med vad kanalerna vill ha, nu har det varit mest tv-serier.

Vad är Söder Films målsättning och vision? Och vilken målgrupp vill ni främst nå?

– Tanken med Söder Films är att göra dramaserier och långfilm. Vi utvecklar just nu en julkalender för barn som går i produktion nästa år, så vårt kunnande finns i barn- och ungdomsinnehåll. Vi har även i utveckling en svart komediserie och en dramaserie för vuxna, men vi skulle gärna också utveckla en långfilm.

– Jag hoppas att språkdiskussionen i Finland gör att vi kan göra mer på två språk; att en film/serie inte bara behöver vara på svenska eller finska, utan att man kan göra en film där man tala finska, svenska, somaliska, persiska och så vidare för att visa hur verkligheten ser ut i dag. Jag vill kunna visa hur Helsingfors där jag bor ser ut i dag.

I vilket skede vill Söder Films gå in i ett projekt? Vill ni ha synopsis eller en muntlig pitch?

– Det är olika. Vissa skickar in ett synopsis, andra kommer bara med en idé. Sen är det ju långa processer från idé till produktion. Söder Films behöver även fundera på vilka projekt vi hinner utveckla, det är ett pussel. Jag läser också manus, även om det kan ta tid innan jag hinner svara. Men nog är det ändå på känsla man går; att man känner om man är rätt producent eller inte.

Salma Sarkola och Jessica Grabowski (Emerentia) i Hallonbacken. Foto: Robert Nordström.
Salma Sarkola och Jessica Grabowski (Emerentia) i Hallonbacken. Foto: Robert Nordström.

Mera branschmingel

Teresa Ekman efterlyser After Works för producenter för att kunna träffas, mingla och bättre ha koll på vem som har vad på gång samt för att lättare kunna tipsa manusförfattare och skicka idéer vidare. Teresa berättar att hon är med i APFI (Audiovisual Producers of Finland) och WIFT Finland (Women in Film- & Television Finland) just för att få nya kontakter.

Vi börjar fundera på vilka produktionsbolag det finns som gör eller har gjort produktioner på svenska, och räknar upp förutom Parad Media/Söder Films, Poolboy Productions, Sus Productions, Clayhill Productions, Eva Lingon, Moilo, Citizen Jane, Olof Film, Långfilm, Helsinki Filmi. (Red. anm. Tipsa gärna Filmvision om vi missat någon/några.)

Att sälja in ett projekt

Jag frågar hur Söder Films väljer sina projekt. Teresa svarar att det är hon som väljer ut vilka projekt som ska utvecklas. Det kommer fram att hon har ett tema hon brinner för – moderskap; hur man balanserar arbetslivet som kvinna med föräldraskap är något som hon gärna skulle vilja utveckla ett projekt kring.

Jag nämner dokumentärserien I väntan på dig, om fyra kvinnor som väntar barn, som Parad Media producerat. Teresa berömmer serien, som hon inte jobbat med, men som hon tycker är viktig. Det hindrar inte att man även kan göra en fiktion på temat.

Vad tycker du är viktigast i samband med en produktion: berättelsen, innehållet, bildspråket, målgruppen?

– Berättelsen är viktigast. Det andra är också viktigt, men det är berättelsen som ska vara bärande; som ska fånga ens intresse. 

– När man närmar sig oss med en idé är det bra att man har tänkt igenom den; att man vet vad man vill berätta. Sen behöver den inte vara perfekt och färdig, men bra att man tänkt igenom det man skrivit, och att man känner till det man vill berätta om. Det är viktigare nu än förut vem som berättar vilka berättelser. När vi gjorde serien Vakuum hade vi en grupp ungdomar som gav feedback på manuset medan det skrevs, de fick kommentera om handlingen var realistisk och relevant. Vi gick också igenom dialogen med ungdomarna.

Tv-serien Vakuum. Vivi Lindberg (Ellen), Siri Fagerudd (Linnéa) och Wilhelm Enckell (Vicke). Pressfoto Söder Films.
Tv-serien Vakuum. Vivi Lindberg (Ellen), Siri Fagerudd (Linnéa) och Wilhelm Enckell (Vicke). Pressfoto Söder Films.

Vakuum – ett mediesamarbete med Nordvision

Vakuum handlar om 21-åriga Linnéa som flyttar från Österbotten till Helsingfors för att studera. I huvudstaden får hon nya vänner och blir ihop med Vicke, som kommer från en förmögen familj. Säsong ett fick en uppföljare och båda går att se på Yle Arenan.

Tv-serien Vakuum (2019-22) var en samproduktion mellan nordiska länder. Hur fungerar det?

– Det var ett Nordvision-samarbete. Nordiska kanaler pitchar projekt för att få med andra kanaler. Det är Svenska Yle som för projekten dit, när de märker att det kan vara ett samarbete.

Nordvision är ett mediesamarbete mellan de fem nordiska public service-bolagen Danmarks Radio (DR), Norsk Rikskringkasting (NRK), Sveriges Television (SVT), Finlands YLE och Islands Ríkisútvarpið (RUV). Grönlands Kalaallit Nunaata Radioa (KNR), Färöarnas Kringvarp Føroya (KVF), Sveriges Radio och utbildningsradio (SR och UR) samt Ålands Radio är associerade medlemmar.

Teresa berättar att det var ändå hon som pitchade den första säsongen av tv-serien Vakuum för Nordvision, men att det var Svenska Yle som sen sökte finansiering. Som producent får man veta om Yle önskar att det blir en Nordvision samproduktion. Alla nordiska public service-kanaler deltar inte i alla samproduktioner, utan det kan vara en eller två kanaler som går med i en produktion.

Just nu planerar Söder Films för Svenska Yles julkalender 2024. På sociala medier annonseras efter barnskådespelare i åldern 9-13 år. Inspelningen av Briljants magiska jul kör igång i december, men det mesta kommer att filmas under kommande sommar.

Filmer som berört 

Till sist pratar vi om filmer vi sett på bio och som engagerat oss. Teresa berättar att hon sett Triangel of Sadness (2022, manus & regi: Ruben Östlund) och att den skakade om henne rejält, men på ett bra sätt. 

Kan du nämna en finländsk film som du tyckte om?

– Jag tyckte jättemycket om Kupla (2022, manus av Reeta Ruotsalainen och regi av Aleksi Salmenperä). Filmen hade jättebra manus och jättebra karaktärer! Huvudrollsinnehavaren Stella Leppikorpi var väl värd sin Jussi-statyett, avslutar Teresa innan det är dags för mig att ta den vackra hissen ner till markplan.


Söder Films produktioner som nämns i artikeln:

Vakuum (2019-22)
Manus: Nina Nordström, Daniela Ollus
Regi: Teresia Fant, Daniela Ollus
Yle Arenan: https://arenan.yle.fi/1-50282413

Hallonbacken (2023)
Manus: Hanna Lämsä, Martin Jern och Emil Stark
Regi: Saara Cantell
https://www.instagram.com/soderfilms/
Trailer: https://vimeo.com/864341246

Briljants magiska jul (2024)
Julkalender för Svenska Yle, inspelning 2023-2024.
https://soderfilms.fi/casting/
Kuriosa: Söder Films namn är inspirerat av Södermalm i Stockholm, och med tanke på att Söder Films kontor ligger i södra delen av Helsingfors.

Andra intressanta artiklar

Oscar Forstén. Foto: Riitta Supperi.

Från kreativ producent till filmkonsulent

Oskar Forsten inleder i januari jobbet som AVEKs nya filmkonsulent med ansvar för kort- och dokumentärfilm.

Språket – en skådespelares arbetsredskap

”Ge mig en roll på finlandssvensk finska, tack! Eller så skriver jag en själv!”. Johan Fagerudd skriver om sin inställning till att skådespela på olika språk.

Bild på Eeva Putro

En fullträff efter fem års hårt arbete

Eeva Putro är upphovskvinnan bakom manuset till Tove, filmen om Tove Janssons liv, som 2020 blev den mest sedda finlandssvenska filmen någonsin på biograferna i Finland.

Till vänster en bild från Österbottens Hjältar skylt tagen av Kyösti Linna. Till vänster en bild av gänget i Stuntfarmen tagen av Anna Betlehem.

Österbottens hjältar – i verkligheten och på fiktion

Kyösti Linna ger en inblick i skillnaderna mellan realityserier och dokuserier samt delar med sig av hans erfarenhet som inslagsproducent och utforska populariteten och framtidens potential för liknande program.